”De-fund Planned Parenthood”. Alla som följer amerikansk politik hör det sägas då och då, på senare tid ganska ofta. Planned Parenthood är en av USA:s mest omstridda organisationer. Den delar landet längs en knivskarp höger-vänsterlinje. Alla republikanska presidentkandidater vill dra in dess federala stöd. Planned Parenthood arbetar med sexualupplysning och reproduktiv hälsa. Högern hatar PP. Inte bara på grund av att organisationens kliniker utför en stor andel av alla de aborter som sker i USA  (aborter som enligt lag inte får bekostas av skattepengar utan måste betalas av privata donationer), nu är även sexualupplysning och preventivmedel i sig självt en stridsfråga. Den republikanske toppkandidaten Rick Santorum är en uttalad motståndare till preventivmedel. Alla preventivmedel, under alla omständigheter. Inatt sade Virginias representanthus ja till ett lagförslag som starkt påminner om den uppmärksammade ”personhood”-lag som Mississippi sa nej till i en folkomröstning, en lag som skulle ha förbjudit alla aborter

Den här diskussionen känns så klart helt utomjordisk, ur ett europeiskt perspektiv. Det är sällan vi har en diskussion om abort i Sverige, vi har aldrig en debatt för eller emot preventivmedel. Men vid det här laget är det svårt att veta hur mycket av abortfrågans betydelse som är kulturellt betingad, det vill säga som är beroende av ett specifikt amerikanskt sammanhang, och hur mycket det handlar om hur höger och vänster har gjort det till ett vapen i kulturkriget.

Abort blev en verklig stridsfråga först på sjuttiotalet, i och med det beslut i Högsta domstolen som går under namnet Roe v. Wade. Kärnan i det domslutet är att rätten till abort skyddas i varje medborgares rätt till ett privatliv, så ingen delstat kan lagstifta mot abort. Det finns de som menar att Roe v. Wade är själva källan till det uppskruvade och ytliga tonfallet i amerikansk politisk debatt, att det var efter det domslutet som abortfrågan blev skiljelinjen mellan progressiv och konservativ. Innan Roe v. Wade var den republikanske presidenten Richard Nixon en abortförespråkare, efter domslutet ändrade han inställning. Republikanska strateger såg i abortfrågan en potentiell vattendelare, ett ämne att bygga en gynnsam politisk konflikt kring. Så blev abortfrågan en del av Republikanernas strategi för att slutgiltigt vrida den konservativa södern ur händerna på Demokraterna.

Lagförslaget i Virginia är en fortsättning på den strategi som vissa abortmotståndare nu använder sig av, man försöker tvinga fram ett nytt beslut om abort i Högsta domstolen. Efter Tea Party-framgångarna i det senaste mellanårsvalet har högerattackerna på Planned Parenthood intensifierats, republikanska politiker anklagar organisationen för att låta skattepengar bekosta aborter. På senare år har en lång rad delstater antagit lagstiftning som försämrar kvinnors tillgång till abort. Abortfrågan är fortfarande och kommer att fortsätta vara den centrala frågan i det amerikanska kulturkriget.